snyggt gjort.
sista avsnittet av the hills är ju bäst, HA ha till alla som trodde
att det var på riktigt alltsammans....
att det var på riktigt alltsammans....
hurra för min älskling som fyller imorgon
Jag och älsklingen för ca 4-5 år sedan
Sitter helt färdig i vårt skinande rena hem. Tog
en storstädning idag och tvätt. Idag kommer
Linnea, lite spel och vin på balongen. Igår satt jag
hade det trevligt med grannen på balkongen, blev
lite vin och rose. Imorgon kommer Dannes pappa
och övriga familj på fika, för min man fyller år, tjoo.
På fredag kommer min mamma och pappa, får se om
vi grillar lite på ballen eller sticker ut och äter gott.
liten uppdatering
underbar naturbild från ett äventyr
Här är allt bra, armt och skönt så som det ska
vara på sommaren. Det blir inte mycket innesittande
så bloggandet ligger väl ganska illa till.
Vi blev överraskade en dag när vi helt plötsligt
såg att i vår kruka med garderobsblommor kom
någor annat upp. Hör och häpna, det är en tomatplanta.
Nu har vi planterat om den och hoppas på att den
tar sig!
Vi har badat mycket, åkt iväg och bara haft det gott.
Imorgon åker jag hem till mamma och pappa och på fredag
till systra mi.
Hur har ni det i sommarvärmen, hoppas inte ni smälter bort.
att leva i en ständig kamp
Att leva livet med ångest, är att leva i en ständig kamp.
Varje morgon när jag vaknar måste jag välja att kämpa
mot ångesten. Vissa dagar är lättare än andra, ibland förlorar jag.
Trycket i bröstet blir för stort, obehagets rus genom kroppen blir alldels
för mäktigt och rädslan smakt blir mig omöjlig. Jag saknar orken
och styrkan att orka, just den dagen.
Jag kan likna det vid att simma under vattenytan. Du kan
inte hålla andan hur länge som helst, till slut måste du upp
till ytan för att dra efter andan, få in luft i dina lungor. För
att sedan på nytt kunna dyka ner igen.
Har man kämpat en period då allt har gått bra,tar luften
förr eller senare slut. Du måste vila upp dig igen,
få luft i lungorna, för att orka på nytt.
Jag vaknar varje dag och väljer att kämpa, jag väljer att
fortsätta den dagliga kampen mot ångesten.
Varje morgon när jag vaknar måste jag välja att kämpa
mot ångesten. Vissa dagar är lättare än andra, ibland förlorar jag.
Trycket i bröstet blir för stort, obehagets rus genom kroppen blir alldels
för mäktigt och rädslan smakt blir mig omöjlig. Jag saknar orken
och styrkan att orka, just den dagen.
Jag kan likna det vid att simma under vattenytan. Du kan
inte hålla andan hur länge som helst, till slut måste du upp
till ytan för att dra efter andan, få in luft i dina lungor. För
att sedan på nytt kunna dyka ner igen.
Har man kämpat en period då allt har gått bra,tar luften
förr eller senare slut. Du måste vila upp dig igen,
få luft i lungorna, för att orka på nytt.
Jag vaknar varje dag och väljer att kämpa, jag väljer att
fortsätta den dagliga kampen mot ångesten.
underbart!
Det är sommar och underbart. Jag och älsklingen
åt på ett underbart ställe med underbar utsikt. Är
nog vårt nya favoritställe! God mat, gott att dricka,
älskade sällskap och en atmosfär som heter duga.
